hur jag önskar att saker bara hände av sig själva

Som jag nämnt i ett tidigare inlägg har jag rätt mycket motvind just nu när det gäller livet. Det är mycket förändringar som jag försöker få igenom, mycket som bara väntar på att blir gjort. Känslan av övermäktighet och total förvirring slår till titt som tätt. Det är mycket nu helt enkelt. Samtidigt som det är spännande så är det också superduperläskigt. Alla beslut som måste fattas, beslut som inte alltid är upp till mig, alla texter som måste skrivas och analyseras... Att bli vuxen, självständig och självförsörjande skrämmer skiten ur mig. Väger upp allt detta vältrande med en ytterst okomplicerad bild; kravbananer, äpplen, sparris, vitlök, mosters torkade chilifrukter och såkrukor med ringblomsfrön på ett fruktfat som Anna Eriksson gjort.

Nu ska jag tillbaka till restuppgiften för att snart åka iväg och sona min klantighet som nästan ger mig mer ångest än något annat.

Uppdatering: Det visade sig att det där med klantigheten inte alls stämde, jag har haft stenkoll hela tiden. Lättnaden.