Öppet brev till Parken Zoo

Jag har varit naiv. Jag har trott att det går att skilja mellan djurparker. Jag har trott att etiken mellan djurparkerna går brett isär. Jag har trott att Parken Zoo varit föregångare för alla andra djurparker. Uppenbarligen har jag haft fel. Väldigt fel.

Jag tycker att djur är lika värda människor. Jag äter dem inte. Jag försöker att inte bära dem. Jag vill att alla djur ska få det mest värdiga liv möjligt. Jag vill inte att pumor ska dö för jaguarer, jag vill inte att antiloper ska dödas för att de inte längre är önskade. Jag grät när de blev jagade i Lejonkungen, jag gråter när jag får veta att människor flår dem och matar ut dem till tigrar för att slippa dem. Jag vill inte att afrikanska vildhundar ska dö bara för att de inte har en önskvärd sperma. Att sedan kasta in dem i ett frysrum utan någon som helst värdig behandling är hjärtskärande.

Jag följer hädanefter Djurens rätt principer. Jag kommer att bojkotta djurparker så långt jag kan. Jag har skrivit under uppmaningen till landsbygdsministern och jag är medlem i Djurens rätt.

Hej då Parken Zoo, jag vill inte vara en del av er verklighet. Vi ses aldrig mer igen och förhoppningsvis får ni aldrig se några av de jag känner heller.